Böckerna

Den första bilden hittade vi på nätet, den andra är från vår utgrävning. Böckerna har legat nedgrävda i sex år. Vi känner inte mannen på bilden.

…lidande och sorg tänkte hon på Richards tragedi. Då han försökte rädda henne åt sig själv, hade han skänkt henne åter till Paul.
Hela eftermiddagen igenom flyttade man de sårade bland boerna till deras vagnar. De döda blev begravda. Boertruppen dånade bort från Kolesbergs askhögar och ut på öppna slätten.
Katie stod i sin vagn och gav akt på boerna, som red förbi. Bland dem kunde hon lätt urskilja van Riebeck med Paul och Terence på ömse sidor.
Hur underliga var inte herrens vägar! Ända sedan hon först såg Paul hade hon kämpat, ja, syndat för att få vara hos honom, men det hade inte varit till någon gagn förrän hon hade förnekat sig själv och vänt sig bort från synden. Då hade Gud enligt sin egen vilja uppfyllt hennes hjärtas djupaste önskan.
Var det hennes tankar, som fick van Riebeck att vända sig om?
Han svängde om hästen. Då han såg henne, viftade han med hatten med en gest, som hon alltid hade älskat. Hon log och vinkade tillbaka mot honom.
På en höjd stannade van Riebeck och hans häst några ögonblick. Han avtecknade sig mot den ändlösa, blå skyn och de höga bergen och gav tecken att de skulle vidare, vidare…

Klein och Sara tog också varsin bok.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: